Första måndagen utan skola

Idag gick jag inte till skolan eftersom jag numera är utexaminerad gymnasiestudent. Allt känns lite konstigt och deppigt. Försökte underhålla mig själv med några gamla kemiprov som jag hade kvar frågorna till. Alla rätt. Men det spelar liksom ingen roll. Det finns ju ingen som kan rätta eller betygsätta provet. Hade någon betygsatt det hade jag nog fått MVG plus. (Jag hade ju alla rätt - trots att jag inte läst just det som provet handlade om på väldigt, väldigt länge).

Funderar på att skaffa ett sommarjobb. Jag var uppe på Svenska Akademin i förmiddags för att se om de hade något ledigt - det hade de inte. De hänvisade mig till kommunens hemsida. Där kunde jag hitta jobb som "parkstädare" eller "ogräsplockare". Inte riktigt min typ av arbete om man säger så. Inte för att jag inte tycker om ordning och reda och att ha det fint och städat runt omkring mig, utanför att jag dels är väldigt allerigisk mot pollen (svårt att vistas utomhus i längre perioder), samt att jag har en sjukdom i knäskålarna som gör att jag inte kan ligga på knä och rensa ogräs mer än någon minut. Jag hade med andra ord inte kunnat göra ett bra jobb.

Är det någon som har någta tips på sommarjobb så får ni gärna skriva i kommentarsfältet. Jag har tidigare jobbat som:

- Extra hjälplärare i gymnasieklass.
- Mänsklig miniräknare åt en proffessor som gjorde ett experiment där han skulle leva utan miniräknare i ett år.

Det enda jag längtar efter nu är att universitet ska börja!!!

Längtar så till det!

Igår tog jag studenten.

Igår tog jag alltså studenten.
Jag satt med mina (mycket fina) studentkläder i vagnen och framför mig travade hästen Copernicus som jag döpt själv. Dessvärre kunde han inte matte. Copernicus är min favoritmatematiker, därav namnet på hästen.

Fiolen spelade ljuvligt må jag säga. Ända tills vi kom ut på vägen var det underbart.
På vägen väntade däremot en hel del studentflak. Johan, lömska, lömska Johan hällde öl på mig (!!!) och Raoul kastade sedan ölburkarna på mig.
"Alltså, gud vad du är tråkig Walter!" sa hela klassen och pekade på hästen och vagnen. Som att jag bryr mig! Jag kan ej vistas på flak på grund av att jag inte vill förstöra min hörsel.

Jag sade till "chauffören" som med andra ord styrde hästen, att köra in på ängen istället. Det gjorde han! Jag satt och fullständigt njöt av solens strålar. OBS! Självklart hade jag solskydd.

Handelshögskolan i Göteborg, here I come! Ser så himla mycket framemot ännu fler roliga kunskaper. Jippie!

Mina bästa skolminnen

På fredag tar jag sudenten och min gymnasietid kommer snart att ersättas av universitetsstudier. Självklart tänker man tillbaka en hel del på allt man upplevt under de här 13 åren (inkl. "nollan").

Jag minns t.ex. när jag fick tillbaka mitt allra första matteprov i ettan. Min lärare (Åke) sa: "Walter, jag har aldrig haft en elev som skrivit så här bra på sitt första matteprov, och troligtvis ingen annan lärare heller". Jag hade självklart alla rätt och fick efter det provet läsa mattematik i min egen takt. Redan till jullovet i tvåan var jag klar med hela ettans, tvåans och treans matte.

Jag minns när jag fick tag på sexans biologibok innan sommarlovet i femman och läste den hela sommarlovet innan jag skulle börja sexan. När jag kom till första biologilektionen kunde jag hela boken utantill i huvudet. Min lärare blev ganska paff kan jag väl säga. En gång när hon var sjuk ringde hon till rektorn och sa att Walter kunde hålla i lektionen. Det gjorde jag, även om mina klasskamrater var väldigt stökiga just den lektionen (Raoul t.ex. kastade en hink med vatten på mig så att jag fick gå hem och byta kläder).

Kanske var det i alla fall där mitt intresse för att lära ut började. Så ingen blev särskillt förvånad när jag började hjälpa till som extralärare i gymnasiet. Jag fick t.om. ett eget rum där jag kunde förbereda mina lektioner. Det var en föredetta städskrubb för krattor och sånt som kallades höstrummet, men eleverna döpte om det till Walterrummet (som jag berättat om tidigare).

Men på fredag ska jag ta studenten, men kommer inte att åka på något flak eftersom jag har så känslig hörsel (det är väldigt hög musik på de där flaken). Istället blir jag hämtad av häst och vagn och en violinist kommer att spela på mitt flak (en av Sveriges  särklass bästa Vivaldi-tolkare faktiskt). Vi kommer att åka runt skolgården och därefter hem för en trevlig träff med släkt och vänner.


Här är en bild på hästen och vagnen som ska hämta mig. Hästen heter Copernicus (jag fick döpa  honom och Copernicus är min favoritmatematiker) och han har sin hage ute på vårt landställe. På det här kortet är också min mormor och min lillkusin i vintras när de var ute och åkte med honom.

RSS 2.0